Vanliga frågor och svar om FC

 

Hur startar jag när jag vill lära mig FC?

Historiskt sett fanns det både engagerade föräldrar och kunniga pedagoger som ensamma lyckats etablera en skriftlig kommunikation genom olika former av fysisk träning och fysiskt stöd men i dag finns det många erfarenheter både globalt och lokalt som underlättar processen på väg mot en stabil kontakt och en individuell vägledning. Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter. Ta kontakt med oss via hemsidan.

 

Hur vet man att det inte är stödpersonen som styr?

Det finns flera kriterier som kan ge information:

  • Viktigast är skrivaren som visar det genom vilja till kommunikation och växande förmåga att förmedla sig.
  • Vidare märker stödpersonen det genom att skrivaren tydligt visar sin intention att peka på en bokstav. Stödpersonen kan då ta sitt ansvar att inte svika det förtroende som det innebär att få vara förmedlare, stöd, åt någon som inte kan tala.
  • Också närstående kan få visshet genom positiva förändringar i relationer och reaktioner hos skrivaren som resultat av den påbörjade kommunikationen.
  • Flertalet skrivare har så stor integritet att de bemöter ett tafatt stöd med att avstå från kommunikation eller genom aktiva reaktioner, kroppsspråk etc. som visar att de inte vill skriva.

 

Varför tittar skrivarna inte på bokstavstavlan/datorn?

En orsak är att deras funktionsnedsättning hindrar dem att koordinera olika sinnesfunktioner. Det gör det t.ex. omöjligt eller svårt att använda syn och pekfunktion samtidigt. Andra kan uppöva koordineringen med intensiv träning.

 

I brist på sinneskoordinering använder skrivarna sig av visuella minnesbilder av bokstavstavlan/tangentbordet som de orienterar sig efter. Detsamma gäller för alla som skriver snabbt på datorn och då inte tittar på tangenterna trots att de har en fungerande koordinationsförmåga. Stödpersonens tydliga registrering, eventuellt initialt uttalat, ljud för ljud, ord för ord och hel sats är ett viktigt stöd i processen.

 

Hur har de lärt sig skriva när de inte har fått undervisning i läsning och skrivning?

De har, liksom allt fler gör i dag, lärt sig själva. Vardagslivet är fyllt av möjligheter att lära sig läsa. De har haft gott om tid att lära sig läsa. En del har lärt sig samtidigt som ett syskon utan att det uppmärksammats. Alla kan nog inte läsa och skriva från början men kan känna till bokstäverna. Åter andra uppövar läsförmågan med hjälp av FC.

 

En del har ett visst tal, främst ekotal. Varför händer det att de då kan skriva en sak men säga något annat? Hur vet man vilket som är rätt?

Ekotal, att någon upprepar vad en person sagt utan att ge svar, eller upprepar ord eller meningar som någon sagt vid ett annat tillfälle, visar att skrivaren inte ser meningen, kanske inte förstår vad som förväntas eller vill vara till lags. Härmning är en grundfunktion i utvecklingen men för vissa blir den utan koppling till en situation.

 

Vår erfarenhet är att det är det skriftliga svaret som är sant. Något som bekräftar det är att samtal med FC utmärks av talande tystnad. Många skrivare har ljud men de försvinner under skrivning. Då är de helt koncentrerade. Den inre rösten talar.

 

Det ser ut som om skrivarna inte kan läsa när de sitter och bläddrar i böcker. Vad beror det på?

Det är svårt att veta vad de upplever. Skrivarna behöver stöd för att utveckla sin läsförmåga. Frågan är också vad läsande innebär. En aspekt handlar om att man upplever ett innehåll i texten. I en annan situation gäller det att klara av en uppgift. Det är många funktioner som aktiveras i en läsprocess. Genom att de själva lärt sig läsa har de byggt upp sin egen användning av förmågan. När de lärt sig skriva med stöd utvecklas deras medvetenhet vilket märks tydligt.

 

Varför talar skrivarna om olika frågor med olika personer?

För att kunna besvara en fråga som uppstår i skrivandet är det bra att jämföra med hur vi gör. Talar vi om samma sak med alla personer? Eller väljer vi vad vi talar med olika personer om? Samma är det med skrivarna. Valet av innehåll handlar om förtroende för och erfarenhet av en person.

 

Vad betyder personkemi?

Personkemi används bl.a. i pedagogiska sammanhang för att förklara det oförklarliga samspel eller icke-samspel som kan uppstå mellan två parter i en kommunikation. Det är inget färdigt, absolut tillstånd. Med hjälp av FC kan vi belysa och förbättra förutsättningarna för bra personkemi. Det är ett framtida forskningsfält med många utmaningar.

 

Vad är det de läser av?

Det tycks allmänt vedertaget att personer med funktionsnedsättningar läser av, upplever, de känslor och förväntningar som finns i omgivningen. Det ligger nära personkemi. De förhåller sig också till det de märker av. De visar också i många sammanhang att de uppfattat vad en person tänker genom att svara på en fråga som ännu inte ställts eller handla i en riktning som stämmer med den tänkta men inte uttalade frågan.

 

Vad är det som aktiveras?

Samma krafter som i all kommunikation aktiveras med den skillnaden att utvecklingen som ett barn naturligt går igenom saknas helt eller delvis. Förutsättningar och utvecklingstakt är därför svåra att bedöma och väldigt individuella.

 

Varför kan inte alla lära sig stödja?

Kanske alla skulle kunna det. Det är också fråga om djupet i kommunikationen. Enkla frågor som kan besvaras med ja eller nej eller enkla val kan nog de flesta lära sig. Men att stödja i en fördjupad kommunikation är svårare än man kan tro. Det ser enkelt ut men det ställs stora krav på stödpersonen t.ex. fullständig närvaro utan tankar på annat, koncentration enbart på skrivandet, positiva förväntningar och tillit till att skrivaren har något att säga etc. Det finns säkert de som inte har tålamod att lära sig det förhållningssätt som krävs. Hinder kan också finnas genom omedvetna rörelser, dyslexi eller flerspråkighet.

 

Det sägs att förutsättningen för att skrivaren ska kunna skriva svar på en fråga är att stödpersonen hört frågan. Stämmer det?

Vad är meningen med att stödpersonen inte får höra frågan? Är det kommunikation? FC-skrivarna vill inte bli ifrågasatta – igen! Vi har genomfört några experiment som föregåtts av att vi diskuterat frågan med skrivare och kommit överens om att pröva. Inte i något fall misslyckades stödet till följd av att stödpersonen inte hade hört frågan i förväg. Skrivarna genomskådar den komplexa psykologin i en testsituation och vill inte använda möjligheterna till samtal för att övertyga motståndare att det är deras tankar som står på papperet.

 

 

 

Har du en fråga som du skulle vilja ha svar på så skriv till oss (se Kontakta oss).